GRETA GARBO OCH GARBO ÅTTING I ALUNDA

Text Erhard Wikfeldt ur Olands hembygdsgillets tidskrift år 1991

Greta Garbo är nu död. ”’Den gudomliga” finns inte mer i livet. Hennes konstverk och övrig kvarlåtenskap har sålts på auktion för massor av miljoner. Kvar finns dock hennes filmer, som tjusat biobesökare över hela världen i massor av år och som ännu fångar intresset hos nya generationer av bio- och TV-tittare. 

Kan det finnas något sammanhang mellan Greta Garbo och Garbo åtting i Alunda?

Kyrkböckerna i Katarina församling i Stockholm säger, att Greta Garbo föddes på Södra BB därstädes den 18 september 1905, att modern, Anna-Lovisa Johansson, var född 10 september 1872 i Lillsjödal i Högsby församling i Kalmar län och fadern, Karl Alfred Gustavsson, den 11 maj 1871 i Frinnaryds församling i Jönköpings län. Föräldrarna vigdes den 8 maj 1898, fick en son den 26 juli samma år, en dotter 20 september 1903 och Greta Lovisa 1905. Familjen bodde då på Blekingegatan 32 på Södermalm i Stockholm.

Men var finns relationen mellan Greta Garbo och Garbo åtting i Alunda?

Greta Gustavsson blev skådespelerska och fick snart börja filma. Regissören Mauritz Stiller upptäckte henne, och gav henne strax betydelsefulla roller. Som känd artist kunde man inte heta Gustavsson. Greta Gustavsson behövde ett artistnamn, och det blev Greta Garbo.

Nu blir det spännande. Varifrån kom namnet Garbo?

Teorierna är många. Fritjof Billqvist säger i sin bok om Greta Garbo att ”hon rådgjorde med Mimmi Pollak, som hade en bekant på justitiedepartementets avdelning för namnregistren. Där gick de igenom några tusental namn och fastnade för ett som började med Gar- bra början tyckte båda två- ett annat slutade med bo –  ’Garbo’skrek de i munnen på varandra. Och teatereleven hade fått ett artistnamn.”

Sjölander – Hedlund berättar även om namnet i deras bok om Garbo: ”Hon ville heta Garbo. – Varför just Garbo? Därför att elev kamraten Mimmi Pollak plötsligt kom på det: ’Greta och jag var på väg till justitiedepartementet för att ordna namnbytet, då Greta plötsligt säger, att hon inte vet vad hon ska heta istället, berättar Mimmi Pollak, ’det måste vara något med G,G, för monogrammens skull’ -’G,G, – Gabor’ – ’Garbo’ tonar Mimmi Pollak. ” Det blev Garbo.

”Med tiden tillkom varianter: Mauritz Stiller lär ha hört namnet i en dröm. Kyrkoherden som konfirmerade Greta lär ska ha fått en högre ingivelse. Den store manusförfattaren hos Stiller lär ha fått en ide”.

”Om bara Överståthållarämbetet också noterat upphovet och ursprunget till namnet hade mycken split och mystik kunnat undvikas,” säger Sjölander – Hedlund i deras bok.

Ingvar Foghelin, en känd Alundaprofil, skadades 1981 vid en bilolycka. När han då var sängliggande, kom han i något sammanhang att läsa ett avsnitt ur en intervju med Greta Garbo, där hon nämnde om att hennes mor i sin ungdom varit i Alunda. Han kom tyvärr inte att anteckna var han läste detta, men han tänkte, att det här var något som Alundaborna måste vara intresserade av att få veta. Han började göra undersökningar och frågade under åren när tillfälle gavs, om någon visste något om Greta Garbos mors vistelse i Alunda. Först i år, 1990, träffade han vid Klockargården i Alunda ett par damer som sa att ”det där ska du tala med Gösta Jansson i Jälsta om. Han vet något.”

Ingvar ringde till Gösta Jansson och fick veta, att Göstas mor ofta talade om Greta Garbos mor, som en tid arbetat i granngården i Jälsta. De var goda vänner, och Göstas mor, Tekla Jansson, som dog 1969, 90 år gammal, följde sedan med stort intresse vad
som hände Greta Garbo. 

Vid ett besök i Jälsta bekräftade Gösta Jansson vad han tidigare berättat, men hur och när Anna Lovisa Johansson kom till Jälsta visste han inte. Det torde dock ha varit i början av 90-talet.

Kyrkböckerna i Alunda har ingenting att berätta om Greta Garbos mor som piga eller gästarbetare i Jälsta. Hon kan ha varit där som tillfällig hjälp under en sommarsäsong eller flera, trodde Gösta Jansson. Anna Lovisa kan inte då ha undgått att höra, att Jälsta, Torsne, Fröjsta, Glottsta m.fl. byar tillhörde Garbo åtting i Alunda. Hon noterade namnet och berättade sedan säkert för sina barn om sin ungdoms upplevelser. Namnet Garbo kom att finnas i Gretas undermedvetna. Kanske att också Mimmi Pollak hört namnet tidigare, och när de båda tillsammans sökte ett namn som ersättning för Gustavsson dök plötsligt namnet Garbo upp. ”Garbo, skrek de i munnen på varandra.”

Vid en intervju med Greta Garbo blev hon tillfrågad om hur hon fått sitt artistnamn, varifrån namnet kommit och vilken av alla teorier och gissningar som var den rätta. ”Allting duger,” blev Gretas korta svar.

Nu är Greta Garbo borta: ”Den gudomliga”, ”Den gåtfulla” finns inte mer i livet. Gåtan om varifrån hennes artistnamn kom kanske aldrig får sitt slutliga svar, men visst är det intressant att tänka på Greta Garbos mor som ung i Jälsta by i Garbo åtting i Alunda församling av Uppsala län.