KYDINGEHOLM

Text Karin Hessel och Bertil Jansson ur Olands hembygdsgillets tidskrift år 2017

Hösten 2015 blev jag tillfrågad av Olands hembygdsgille om jag ville berätta lite om Kydingeholm, som är en stor gård i Alunda. Mina farföräldrar Johan August Jansson och hans hustru Elsa Jansson var arrendatorer på gården mellan åren 1932 -1946. Min pappa Tore Jansson (1920-2013) har berättat mycket om livet på gården och med den utgångspunkten har jag sparat mycket information om livet där.

Jag blev dock särskilt intresserad av min farfars liv. Johan August föddes 1892 och avled 1965. Han föddes och växte upp i Faringe men det står i kyrkboken ”fader okänd” och hans mamma Augusta kunde inte fostra sonen som då fick växa upp i torpet Bergalund i Faringe tillsammans med kusiner. Det var många som där delade ett rum och kök. Men Johan August hade planer för sitt liv och efter en tid som torpare i Bladåker (Fredriksberg och Rosendal) så kunde han få ett stort arrende på gården Kydingeholm i Alunda.

Så min berättelse om Kydingeholm blev i första hand en beskrivning av ett livsöde nämligen min farfars! Det var så spännande att forska i min farfars liv. Jag fann bl a att han hittade sin blivande fru Elsa vid ett tillfälle då de båda befann sig på Källtorpet i Bladåker. Elsa var född i Uppsala men var en ”Stockholmsjänta” så det var när hon besökte släktingar 1918 som de träffades. Så Elsa hamnade på landet och lämnade Stockholm bakom sig.

Helt nyligen och efter det att min faster Karin Hessel (1921-2017) gått bort så fick jag del av en intressant berättelse om livet på Kydingeholm och den berättelsen skrev hon år 2000 då hon var nära 80 år gammal. Jag låter nu alla få ta del av hennes berättelse:

Min familj flyttade till Kydingeholm den 14 mars 1932. Det var mina föräldrar Johan och Elsa och min bror Tore och jag. Jag skulle samma år bli 11 år och min bror 12 år. i bodde i Bladåker i torpet Rosendal, någon kilometer från kyrkan. Den dag vi flyttade minns som då var frusen. Jag att jag hade mässlingen så jag låg nedbäddad i en släde. Pappa och grannar till oss som hjälpte till med flytten gick med korna rätt över markerna och kom sedan till Stamsjön. Det blev en bra genväg att ta sig över isen.

Mangårdsbyggnaden på Kydingeholm bestod då av 7 rum och kök med kakelugnar i varje rum och vedspis i köket. Den dag vi flyttade in eldade vi hela dagen så att det blev riktigt varmt till natten.

Intill mangårdsbyggnaden fanns två flyglar. Faster Elin och farbror Alfred samt mina kusiner Märta och Linnea bodde också på gården i en av flyglarna. De första åren arrenderade vi gården tillsammans med dem. De flyttade senare till Söder Lövsta.

I den andra flygeln bodde ladugårdskarlen Asplings familj, totalt fyra personer.

På gården fanns också en arbetarbostad där vår körkarl August Pettersson med sina barn som hette Ragnar, Artur, Martin och Margit. Även August syster Hulda bodde på gården. Hon var mjölkerska. Hulda bodde där med sina barn Nanny och Rolf. Augusts och Huldas föräldrar bodde även där. På ”undantag” bodde ils Ers mor på husets vind.

Under oktobermarknaden byttes det arbetskraft. Pappa brukade vara med på denna marknad. På detta sätt kom vår körkarl Efraim Eriksson till oss. Han hade med sig barnen Stig och Nancy och deras farmor Kristin. Knut Edin var också hos oss och hjälpte till med djuren. Totalt var vi 25 personer på gården under 1930-talet. Vi blev goda vänner med alla som fanns på gården och är än idag.

Karin Alinder, välkänd Alundabo, bodde hos oss ibland. Pappa och hon hade 200 får tillsammans. Av ullen vävde vi filtar och klädesplagg.

Josefin Sjökvist hjälpte också oss med skörden. Hon bodde i en egen stuga intill. 

Gården var stor. Ca 175 tunnland åker och 200 tunnland skog. Vi hade 40 mjölkkor, 20 ungdjur, grisar, höns och får på gården. Till en början handmjölkades det. Det inköptes mjölkmaskiner senare. Karlarna använde tre par hästar till plöjning.

Totalt fanns som mest 14 hästar och en hingst. År 1936 inköptes en
Fordson-traktor så att hästarna fick det bättre. Min bror Tore var den som körde traktorn mest. Vi hade hässjning med hö under tre veckor. Höet körde in under två veckor. Sedan blev det skörd av vete, råg och kom och det hade vi självbindare till. Vi barn fick också hjälpa till med handbindningen och mycket annat. Vi tröskade i tre veckor före jul. Det var mycket jobbigt och dammigt.

Pappa var mycket intresserad av hästar. Men jag fick vara den som red in hästarna. 1939 var han tvungen att sälja två hästar och en hästvagn till Kronan för beredskapens skull. Han fick 600 kr per häst men det var en stor tragedi att förlora sina fyrbenta vänner.

På somrarna badade vi mycket på lediga stunder. Vi band ihop vass som vi sedan flöt på och på sätt lärde oss att simma. Det kom ungdomar från Alunda och vi brukade ro över Stamsjön till Orabergen för där fanns bra badplatser. Gårdarna Ora, Hässelby och Kydingeholm mötte sina gränser i Stamsjön.

Stamsjön var då stor och med mycket öppet vatten Sjön sträckte sig nästan upp till gårdens park. Den var fiskrik; gädda braxen, abborre och rudor fanns där. Tore och jag fiskade ofta. Vi åt gädda nästan varje dag på våren. Förutom att fiska tyckte min bror om att jaga småvilt.

På vintrarna åkte vi skridskor på sjön ända ner till Voxome skola och där fick vi vår lärdom av läraren Bror Alrik Sjögren. Det var en fin skoltid.

Vi arrenderade vår gård av advokat Nils Wirgin och hans hustru Signe. Gården blev till salu 1944. Samma år gifte jag mig den 19 februari med Folke Hessel. Bröllopet stod på gården och den dagen kom byggmästare Kilgren och hans son som var flygare och tittade på gården. Min pappa var lite osäker, mot bakgrund av kriget, och hur tiderna skulle utvecklas och avstod från att köpa gården.

Kilgren köpte sedan gården. Pappa blev kvar på gården och då under några år som rättare och det byggdes en ny villa åt mamma och pappa bredvid ladan. Kilgren rev den gamla huvudbyggnaden och byggde en ny. Min bror Tore körde grus och bistod med arbete. Den nya huvudbyggnaden var mycket modern. Jag och min man Folke flyttade till Upplandstuna och min bror Tore så småningom till Stockholm.

Under hela vår uppväxttid hade vi det mycket trevligt och roligt på gården. Bland annat hade Voxome JUF gökvaka med dans på vårt stora magasin och ibland var det gökotta kl fyra på morgonen med kaffe i parken.

Efter några år som rättare på Kydingeholm köpte pappa en kvarn och en såg i Rörsby Rånäs och mina föräldrar flyttade dit.

Kydingeholm såldes långt senare till Stockholms stad och fungerade som behandlingshem eller som man uttryckte det då alkoholistanstalt. När den verksamheten avvecklades köptes gården av Tord Johansson. Under en tid fungerade Kydingeholm som konferensanläggning.