ORDENSHUSET

Personliga minnen av Yngve Jordeby år 2022

På den plats vi ser ”Medborgarhuset” (numera bostadshus och där Alunda Ramverkstad har sina lokaler) fanns tidigare ett verkligt kulturhus i Alunda, den stora vita byggnaden ”Ordenshuset” som byggdes år 1915.

Den var i bruk till år 1962 då den revs för att ge plats åt ”Medborgarhuset”. Den gamla byggnaden var i bruk i nära 50 år och betydde enormt mycket för Alundas utveckling inom skilda områden.

Lite kuriosa i detta sammanhang är att tomtmarken till Ordenshuset såldes till Godtemplarna för en krona under förutsättning att det var ett nyktert ställe och att det inte förekom dans, ur störningssynpunkt då donatorn bodde intill. Efter ett år togs förbudet med dans bort. Personligen var det den plats där jag såg den första filmen, såg den första teatern av resande teatersällskap, hörde de första föreläsningarna, försökte ta de första dansstegen, åt den första bakelsen och där jag talade inför publik för första gången.

LOGEN RUNEBERG – KULTURHÄRD I ALUNDA
Kort historik berättad av Hugo Fredriksson och redigerad av Rune Forslund.
ur Olands hembygdsgillets tidskrift år 2001

Godtemplarorden i Alunda hade redan gamla anor, då Logen Runeberg bildades. Logen Alunda var verksam åren 1886-1888. Möteslokal var Kilby skola och Borgen i Haberga. Logen Kraft, som bestod mellan åren 1891-1897, hade sina möten i Marma skola.
Den 5 mars 1905 bildades Logen Runeberg av fjärdingsmannen A Pettersson i Blacksta, Ekeby. Logens första protokoll upptar följande 18 medlemmar: Lärarinnan Agda Hillström, jungfrun Anna Käll, hemmadottern Jenny Jansson, jungfrun Elin Andersson, snickaren Eskil Sundberg, hemmasönerna Hilmer och Viktor Foghelin, ladugårdskarlen N N Lundmark, hemmadöttrarna Jenny och Frida Wahlberg, hemmansägaren P A Pettersson, hemmasonen Gustav Pettersson, kopparslagaren GustafFoghelin, svarvaren JosefWahlberg, sergeanten J B Foghelin, jungfrun Elin Jansson, svarvarmästaren K M Wahlberg och hemmansägaren A P Andersson.

Få föreningar torde ha förmånen att starta med en så gedigen och kunnig medlemskärna. Syskonen Foghelin och familj en Wahl berg kom att spela en mycket framträdande roll i logens historia. Redan den 2 april anslöt sig målarmästaren
Adolf Klang. Han blev under det första decenniet logens främste talesman.

Mörka moln – lokalfrågan
Den 19 mars 1905 hade prosten doktor H Wallin, i egenskap av skolrådets ordförande, givit muntligt löfte, att logen fick hålla sina möten och fester i Marma skola. De första åren var det inget besvär med lokalfrågan, men den 3 oktober 1908 beslutar skolrådet helt oförmodat, att skolorna skulle stängas för ”godtemplarnas sammankomster”.

Det gällde nu tre loger: Mod i Voxome, Ramhäll och Runeberg. En skrivelse tillställdes skolrådet med anhållan om beslutets upphävande. Meningarna var delade. Ett nytt beslut fattades nämligen att alla fester och möten skulle vara slut kl 9 på kvällen. Att ha tillgång till skolorna under sådana villkor var nästan värdelöst. Redan 1906 hade man emellertid beslutat bilda en byggnadsfond, men det gick mycket långsamt att samla slantar till fonden. Den energiske målarmästaren Adolf Klang tiggde penningar, timmer och tomt. De negativa krafterna, såväl inom som utom logen, kunde inte motstå Klangs utomordentliga talekonst. Skolrådets beslut satte fart på byggnadsfrågan.

Ordenshuset
Kyrkvärden Knut Smedberg donerade 1909 en tomt i Marma, där man i oktober 1909 kunde inviga ett nybyggt ordenshus. Under årens lopp har många framstående kulturpersonligheter medverkat på logens folkfester. Logen var mycket tidigt ute i det frivilliga studiearbetet. 1912 bildades den första studiecirkeln. Det var en litteraturcirkel och denna grundlade biblioteket, som vid överlämnandet till kommunbiblioteket 1951 innehöll över 1000 band.

Mera betydande cirkelarbete blev det först 1921. Från Mera betydande cirkelarbete blev det först 1921. Från detta år har det alltid funnits arbetande cirklar. Ämnen: Nykterhetsrörelsens historia, aktuella nykterhetsproblem, världsreligionerna, litteratur, konst, geografi, språk, hembygdskunskap, fotografering, sång, musik, teater, kommunal- och statskunskap.
Den 25 maj 1922 höll logens studiecirkel en hembygdsfest
hos August Eriksson i Källberga. På kvällen samma dag
inbjöd studiecirkeln till bildande av Alunda hembygdsforening,
som efter olika namnforändringar blev Olands
Hembygdsgille.

Folkdans och lek
Folklekar har alltid varit en viktig del i logens nöjesdetalj. Lekkunnigheten var utomordentlig. Få platser i Uppland kunde tävla med Alunda i lekens ädla konst. Även mycket komplicerade folkviselekar kunde allmänheten utföra. 1924 startade logen ett folkdanslag, ”Alunda Lej”, som var aktivt i 25 år. Offentliga lekaftnar var mycket vanliga ända fram till 1930-talet.

1921 bildades ungdomslogen Runebergs Hopp av folkskollärare Bror A Sjögren. Ungdomslogen fick en mycket god start och har alltid haft en intresserad medlemsskara. Betydelsefullast är den omfattande programverksamheten, då barnen får uppträda med sång, musik, uppläsning, teater m.m. En mängd teaterpjäser ha framförts. Vid sidan av ungdomslogens arbete har två scoutkårer, en för flickor och en för pojkar, varit verksamma.

Namnet Runeberg
Förslagsställare till namnet Runeberg var svarvarmästaren K M Wahlberg. Det var vanligt att föreningar och särskilt loger tog sig namn efter framstående personer, som hade något samband med bygden. Under mitten av 1700-talet tjänstgjorde Lars Runeberg som kyrkoherde och prost i Alunda. Runeberg härstammade från Runneby i Jämtland. Hans fader, Lars Falk, var fältväbel i Karl XILs arme. Prosten Runeberg tog sig namn efter sin hemby. Prostens son, Ludvig Anton Runeberg, blev kommissionslantmätare i Uleåborg. Dennes son, Lars Ulrik Runeberg, är född vid föräldrarnas besök i Alunda prostgård 1772. Denne Lars Ulrik blev sjökapten i Jakobstad och fader till den store
skalden Johan Ludvig Runeberg.

Abrahamstorp
1934 inköpte Byggnadsföreningen Runeberg Abrahamstorp av Vilhelm och Albertina Eriksson i Marma. Från och med 1935 har bygdens fester hållits vid Abrahamstorp.
Hembygdstinget 1936 torde vara den största festen, som hållits vid Abrahamstorp. Denna gång framfördes det stora folkskådespelet ”Olänningarna”.

Musikcirkeln
Musikcirkeln har under alla år gått i logens regi. Den startade 1926 och var en av de första musikcirklarna i landet, som hade ordnad musikundervisning på sitt program. Jämsides med den individuella utbildningen har en cirkelorkester arbetat. Denna har under en lång följd av år stått under Torsten Selens ledning.

Logens medlemsantal
Högsta medlemssiffran nåddes vid slutet av 1930-talet med 160 medlemmar. Logen Runeberg har en gedigen medlemsskara, som har utfört och utför ett osjälviskt arbete i ordens tjänst. Att nämna vid namn vore frestande, men allas insatser är värdefulla i det stora sammanhanget.