HUR MAN ORDNADE SKOLVÄSENDET I MORKARLA FÖR 100 ÅR SEN

Text Alb. Körling ur Olands hembygdsgillets tidskrift år 1947

Den lag, som tillkom i början av 1840-talet och som påbjöd allmän skolundervisning, blev på sitt sätt orsak till långa och många överläggningar inom våra bygders socknar. Sockenstämmoprotokollen ger belägg härför. Det fanns även på den tiden folk, som också ansåg den nya lagen om ett ordnat skolväsende vara ett stort framsteg på det kulturella området. Men det fanns också många, ja, säkert allt för många, som såg i folkupplysningen något av »hin ondes moderna konster».

Det kan kanske ha sitt intresse att få se vilka anställningsförmåner en nyanställd lärare på den tiden hade. I någon mån kan man få ett begrepp på vilken existensnivå, som folket i gemen även då levde.

På en sockenstämma i Morkarla den 4 dec. 1842 beslöts bl. a. löneförmånerna till barnaläraren, det mesta utgående in natura. Vinterfoder till en ko: 4 Lispund hö, och lika mycket halm samt sommarbete för en ko skall utgå från varje mantalsatt jordbruk inom socknen. Vidare skulle finnas planteringsland för skolmästarens behov. Detta skulle gratis upplåtas av dåvarande bruksherren på österby P. A. Tamm. Vidare bör utgå behövlig vedbrand för skolhuset och skolmästaren. Denna kvantitet skulle uppgå till 23 parlass långved.

Den av Kungl. majestät föreslagna lönen – 8 tunnor in natura – varav sockenmagasinet skulle bidraga med 3 tunnor och 4 fjerdingar, och socknen de övriga 4 tunnor och 4 fjerdingar ansåg sig då sockenstämmodeltagarna knappast kunna klara upp. Man beslöt därför göra en hänvändelse till Dannemora gruvintressenter, som inom socknen då hade över 20 hushåll, att dessa skulle bidraga med 2 tunnor spannmål.

Den kontanta lönen skulle enl. sockenprotokoll utgå med 53 riksd. och 16 skilling för år, och ansågs denna lön motsvara behovet. Men denna beslutade lön torde ha blivit alltför betungande för sockenborna, därom vittnar ett sockenprotokoll senare. Stämman den 4 maj 1944 anhöll hos myndigheterna om att få ett bidrag på 33 riks’rl. 16 skilliMg om året. Som skäl för denna begäran åberopade man att socknen var mycket fattig. Begäran härom torde ha tillmötesgåtts.

Den första skolstyrelsen valdes den 18 augusti 1844 och bestod då av bonden Nils Nilsson, östan å, Gamle Eric Ersson i Knaby, Jakob Jakobsson i Åby samt Gabriel Mattsson i Smålanda.

l januari 1845 beslöt man på en talrikt besökt sockenstämma att uppföra skolhus och bostad för läraren. Ifrågavarande hus skulle bli en tillbyggnad på sockenstugan av 22 alnars längd. Arbetet skulle utföras dels av lejda karlar, dels genom gångled (i tur och ordning av sockenborna utfört arbete). Men arbetet torde minsann inte ha forcerats. Visserligen synes man nu fått intresse för att ordna upp skolväsendet. På grund av vissa svårigheter gick dock arbetet sakta. Men i början av 1847 var skolhus och lärarens bostad färdig för inredning. På hösten 1847 eller närmare bestämt den 1 sept. var folkskolan inom socknen färdig att tagas i bruk, och undervisningen tog sin början. Då anställdes som lärare »Skollärareeleven Nicklas Lagerstedt, Uppsala».

Man beslöt, att i händelse av att socknen skulle komma att inköpa en kyrkorgel, så skulle skollärare- och klockaretjänsterna förenas.  Vid en senare stämma hade man behandlat frågan om inköpande av ett begagnat orgelverk till kyrkan, men denna fråga hade avslagits på grund av ekonomiska skäl.

Som Morkarla socken var glest befolkad, med långa skolvägar särskilt då från Skarphärad och Skogsroten, beslöt man på förslag av dåvarande folkskoleinspektör I. P. Vestin inrätta ambulerande småskola i rotarna. Till lärare vid dessa småskolor utsågs en ung soldat Eric Ahlén i Halvbygda. I lön skulle han turvis erhålla födan av barnens föräldrar, samt även erhålla en kontant lön av fyra riksd. riksmynt i månaden. Han skulle turvis undervisa halva terminen i de olika rotarna. På grund av något förhinder synes ännu en småbarnslärare anställts vid Skarphärad, nämligensoldaten Mattias Lans i österby.

En mycket intresserad folkskoleman var komminister Johan Brandt, anställd inom Morkarla församling 1837-1866. Av sockenprotokollen framgår detta hans intresse, vilket även kanske bidrog att skolväsendet redan på den tiden blev ganska bra ordnat i en liten och då mycket fattig socken.