TREFALDIGHETSKÄLLAN I JOM, EKEBY

Text Sven Carlsson ur Olands hembygdsgillets tidskrift år 1947

Nästan varje socken har haft sin trefaldighetskälla, och en urgammal källkult har bedrivits vid dessa helgdagsaftnar, särskilt då aftonen före trefaldighetssöndagen (söndagen efter pingst). Denna afton fick källans vatten, troddes det, särskilt stor kraft, kunde läka sår, bota sjukdomar, uppfylla önskningar, spegla den tillkommandes ansikte o.s.v..

Källdisen, detta mystiska väsen som bodde i källan och var inkarnationen av dess kraft, måste dock mutas med offer: varjehanda småsaker, slantar o. d. gledo förstulet ner i källans vatten – fast man befarade, att de dagen efter fiskades upp av klåfingriga småpojkar!

Naturligtvis utvecklades vid dessa tillfällen ett rikt folkliv. Man dansade, sjöng, lekte, gycklare uppträdde, positiv gnällde, man åt sin matsäck, drack av källans vatten, och i busksnåren lögade man sin kropp mer eller mindre offentligt. – Så småningom blev det festliga livet huvudsaken, kulttraditionerna glömdes bort. Nu samlades mest ungdom som ville njuta av en härlig försommarnatt och fira vårens ankomst, och denna tradition har hållit i sig länge. Vid trefaldighetskällan i Jom i Ekeby, som var en av de ryktbaraste och mest besökta i Oland, fortsatte denna tradition ända in på 1870- talet. Ungdomen kom långväga ifrån med spelman i spetsen. Att man inte längre hade någon som helst tro på källans mystiska kraft framgår av talesättet, att man skulle »dricka för sneda skor», vilket f. ö. säges om många trefaldighetskällor i våra dagar.